Världen har gått och lagt sig men jag är inte riktigt redo än så jag sitter uppe med en kopp te och lyssnar på Band of Horses, som jag för övrigt har gått och blivit kär i. Deras musik är magnifik och den bästabästabästa tänkarmusiken. Sitter och kliar sönder mina myggbett som är bevis på en fantastisk helg som innehöll konversationer nere vid vattnet klockan två på morgonen, fallande stjärnor och långa skratt. Jag har så mycket att berätta, så många ord. Men jag hindrar mig själv, för vissa saker vill jag behålla för mig själv...hålla nära hjärtat. De är mina speciella ljusstrålar, som jag kan spela upp för mig själv i huvudet när glädjen och kärleken känns långt borta. Och det känns tryggt.
Godnatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar