Nostalgi.

Sitter uppe och gör ett bildspel till konfirmandåtersamlingen på torsdag. Allt detta tittande på bilder får mig att bli alldeles nostalgisk och plötsligt är saknaden efter Skeppsgården enorm. Årets läger var helt fantastiskt och konfirmanderna var helt fantastiska. Så gulliga och glada. Jag bläddrar igenom hundratals bilder just nu och en sak ser jag hela tiden: leenden och skratt. Vi hade väldigt dåligt väder de första dagarna vilket gjorde det ganska svårt att ha aktiviteter. Var konfirmanderna sura? Nope. Dom sprang ut och gled på det leriga gräset och dansade i regnet. Haha, blir alldeles varm när jag tänker på det. Ska fortsätta en stund till och sedan gå och lägga mig, ville bara dokumentera den här känslan. Eller iallafall berätta om den för någon. Godnatt Guds skatt.